idafelician.

Pic: style.com

Det är såklart alltid tragiskt när personer mår dåligt, så dåligt som Christophe Decarnin måste ha mått när han beslutade sig för att ge upp posten som chefsdesigner på Balmain. Samtidigt så kanske det var lite vad modehuset behövde, en frisk fläkt för att komma ur det tidigare, minst sagt fastkörda spåret. Iaf så blev jag mäkta impad av Olivier Rousteing första kollektion och jag kan se mig själv i många av de plagg han presenterar. Framförallt är jag också väldigt nöjd över att plaggen Balmain visar inte längre "kräver" en utmärglad, mager kropp för att "fungera" (annan diskussion iofs), har inte heller extra "hål" för att framhäva de utstickande höftbenen. Det är inte längre en kollektion som visar mer hud än tyg utan en som tar många, långa steg bort från den "heroin-chica", trasiga kvinnan som jag tidigare tycker ha präglat designen. SAMTIDIGT som de inte tappat sitt designspråk, det är fortfarande Balmain fast mycket bättre!

(Jag tror jag precis gjorde en liten recension, haha)